Länge sen nu.
Varit turbulent och några varv med berg- och dalbanan igen.
Men en sak har växt de senaste månaderna och först nu kan jag sätta ord på det.
Jag är tacksam. Helt otroligt vad det egentligen låter patetiskt. Men så är det. Det har nu varit så många dagar där jag lagt mig med inte bara tanken, utan även känslan: Det här var en bra dag.
Och det är inte stora glädjefyrverkerier det rör sig om. Inte under de mest positiva perioderna heller.
Men att det kan vara så skönt att ta en varm dusch när man är trött och kall. Träffa en vän och samvara. Bli trött efter jobbet. Smaken av favoritte, ljudet av omtyckt musik. Vanliga små ting som förgyller tillvaron.
Tack livet för att du finns!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar